måndag 26 juli 2010

misspeppet som steg till nya höjder

detta känns inte som det är det bästa tillfället för att skriva ett blogg-inlägg egentligen. sång-grannen har tydligen införskaffat sig en mikrofon kopplad till diverse hightech-pryl som förstärker ljudet.

på postrundan var det fullt upp. i en ingång passade inte nyckeln längre, det var massa nya namn & ej reklamare, och i en annan ingång hittade jag en mobiltelefon. ringde numret till spärr-linjen på baksidan av telefonen, och åkte senare förbi hos personen ifråga för att lämna mobilen, men han var inte hemma. så nu har jag den hemma hos mig. ska ringa numret imorgon igen.

idag var jag också på vårdcentralen. stressade som en galning för att hinna i tid. förklarade hur det var med mina händer, och läkaren sökte på internet efter åkomman. jag fick en helt onödig information som jag själv kunde ha sökt upp på internet, och däremed sparat mig 200 kronor. eftersom jag inte har många blåsor kvar på händerna, utan bara skinn som flagnar av så visste inte läkaren vad jag ska göra. han rådslog med en kollega och kom fram till att jag skulle undvika vatten, och smörja in händerna med mjukgörande kräm. dock kändes det som jag hade fått en rätt bra läkare ändå, som forskade lite i det hela och dessutom ringde nån hudmottagning i västervik. fick ett till råd; att inte stressa, för det var förmodligen därför jag hade fått det. läkaren tyckte synd om mig och sa att det såg ut att göra ont på händerna. visst fan gör det ont.
så efter det lysande mötet tjöt jag en skvätt i bilen på väg hem. när jag sedan skulle duscha blev det bara värre, och huden fortsatte att trilla av. ungefär som i filmen "den onda cirkeln" när den blonda tjejen tappar sitt hår. så kändes det. tack för rådet att undvika vatten på händerna. vet ni hur jävla svårt det är? det är fan omöjligt! så sen härjade jag bara upp mig själv tills jag var hysterisk & stortjöt & hyperventilerade. vet inte ens varför jag fick för mig att skriva det här. hmm, förmodligen raderar jag det senare. nu har jag iaf lugnat ner mig, tack vare mitt apotek.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar